”A long time ago, we used to be friends”

Spoilers för Captain America-filmerna, och Avengers: Age of Ultron.

Den 27 april var det Sverigepremiär för Captain America: Civil War, den tredje delen i Captain Americas film-serie. Filmen inledde fas tre i Marvels cinematiska universum, och Maria, Nahal, Fia och Frida rusade förstås iväg till biosalongen för att få sin dos superhjälte-drama. Sedan skrev några av oss det här inlägget och glömde att posta det.

Läs vidare ...

ARQ

Netflix har släppt en ny Sci-fi thriller vid namn ARQ med Robbie Amell (från Flash) och Rachael Taylor (från Jessica Jones) i huvudrollerna. Det är en dystopisk film där jorden är förorenad och i princip obeboelig, en stor organisation vid namn Torus har tagit över världen, och Bloc är gerillan som försöker kämpa emot.

Läs vidare ...

Jag och Robert De Niro mot världen

Jag känner ett djupt själsskap med Robert De Niro.

Ni kanske undrar vad en 32-årig kvinnlig nörd har gemensamt med en 73-årig amerikansk skådespelare? Jag undrar det själv. Vad är det som kan få mig att bli känslomässigt engagerad och till och med känna igen mig själv när jag ser honom spela en pensionär vars högsta önskan är att få känna sig behövd igen i ”The Intern”? 

Läs vidare ...

”You’re in the great game now. And the great game is terrifying”

Världen i Game of Thrones är männens värld. Den är hård, brutal, till och med skoningslös. Männen har alltid haft överhanden och kvinnorna har varit dem som fört männens historia vidare som plot-deviser och offer. Säsong fem slutade så mörkt för många av de kvinnliga karaktärerna att det var många fans som svor att de skulle sluta se på serien. Sansa, våldtagen och vettskrämd, flydde från en psykopatisk mördare. Cersei var strippad naken och offentligt utskämd. Dany blev bortrövad. Arya blev blind.

Läs vidare ...

Doctor Who säsong 9

Spoilers för hela säsong 9!

Efter allt mitt suckande och muttrande om Peter Capaldi så undrar ni säkert varför jag över huvud taget har sett säsong 9. Men, hur mycket jag än saknar Matt Smith eller David Tennant, tycker Capaldis Doktor saboterar allt jag gillar med Doctor Who, så kommer man ju inte ifrån det enkla faktumet att det är en underbar, fantasirik serie med episka berättelser spanning over all of space and time. Det finns ingenting som är för stort eller för litet för att rymmas i denna serie.

Läs vidare ...

If the apocalypse comes, beep me

Min relation till X-men började redan för 16 år sen då den första X-men-filmen gick på bio. Ett par år har gått sen dess och jag har inte riktigt hängt med i hajpen. Jag har varken sett alla Wolverine-filmerna eller läst serietidningarna.  Dock har filmerna kvalitéer som jag uppskattar; hjältar med superkrafter, humor och episka fajter.

Läs vidare ...

”I’ve never saved the world before. Feels good”

Fia: Legends of Tomorrow som kom i januari har snabbt blivit min nyaste favorit-show efter Wynonna Earp (nu när The 100 lagt sig till med tråkiga fasoner). Kanske var det tidsresorna. Kanske var det Arthur Darvill. Kanske var det Captain Canary-shippen som jag stenhårt håller fast vid. Det är en underhållande serie, stundvis rätt spännande, men det jag gillar bäst är nog att den lyckas vara väldigt rörande och fin med. Det har börjat bli rutin att jag och Anna snackar efter varje avsnitt, och nu när sista avsnittet kom så har vi båda kastat oss över det och tänkte nu sammanfatta våra tankar kring hela säsongen.

Läs vidare ...

He knows the Musketeer Motto: ‘Every man for himself’

The Musketeers dök upp på Netflix för ett tag sen och jag har suttit ned och sett de två säsongerna som finns i nuläget. Från början hade jag inte tänkt att rekommendera serien, den är trots allt ganska medioker på många sätt. Men nu mot slutet av andra säsongen så har den tagit sig rätt så bra intrigmässigt. Det är lättsmält vardagsunderhållning, men jag gillar musketörernas vänskap, jag gillar Constance, heck, jag gillar till och med kungen och drottningen! (Serien har troligen blivit nedlagd efter tredje säsongen, men vi får se.)

Läs vidare ...

Sleepy Hollow, you are dead to me.

VAD I HELVETE, SLEEPY?

Alltså nej. Bara nej.

Jag kan inte ens…

NEJ!

Jag är så himla besviken. Och förbluffad. Nej, jag är chockad. Det finns berättargrepp, och sen finns det serier som gräver sin egen grav, och Sleepy Hollow har just gjort det senare. Skaparna har verkligen gått i off the deep end, om de tror att Sleepy Hollows tittare skulle nöja sig med en sån final. De har inte bara skrivit ett snöpligt slut på en säsong som faktiskt kändes som den var på väg mot någonting bra, de har säkerställt att serien inte kommer bli förnyad för en fjärde säsong, vilket innebär att de skrivit ett snöpligt slut på hela historien. Att säga att de gjort fansen besvikna är att underdriva, de har totalt berövat alla tittare på det slut som serien faktiskt förtjänat, och även spenderat tre säsonger med att bädda för.

Läs vidare ...

BBC-överraskningar!

Efter mörkret som är The 100:s tredje säsong behövs lite ljus. Eller lite mer mörker. Som i Dark Materials.

Jag talar förstås om Philip Pullmans klassiska His Dark Materials, som nu kommer se ljuset på nytt, och inte av någon mindre än Teamet Bakom Doctor Who. Jag är förstås överlycklig. Jag gillade faktiskt Gyllene kompassen när den kom 2007 och blev gruvligt besviken när det inte blev någon fortsättning. Nu får jag äntligen min efterlängtade fortsättning!

Läs vidare ...

Upp till bevis!

På tal om att förutse saker så tänkte jag på mitt inlägg om Agent Carter genom hela säsong två. Jag hade en bild av hur saker skulle utvecklas och kände hela tiden att jag låg steget före. Antingen så var säsongen väldigt förutsägbar eller så är jag synsk. Tyvärr var det mest Thompson som jag skrev ner mina förutsägelser kring. Jag låter er avgöra om jag slog huvudet på spiken. (För övrigt, var inte säsong två bara alldeles underbar? Jag kommer bli jäkligt upprörd om de förnyar Daredevil men inte Agent Carter!)

Läs vidare ...

Galna konspirationsteorier och episka ships

Nu tänker jag berätta något lite halvhemligt för er. Jag kommer från samma släkt som den kända sierskan Saida Andersson!

Och vem vet, kanske har jag ärvt hennes förmågor att förutsäga saker? Eller så har jag bara en acute sense of  subtext. Eller så är jag bara en galen konspirationsteoretiker. Jag vet inte, jag tycker mig dock ha en knack för att kunna förutspå plotlines och jag gillar att dela med mig av diverse galna teorier. Hur väl mina förutsägelser faller in är dock svårt att uttala sig om, har inte gjort så jättemånga, även om jag har haft ett par galna konspirationsteorier i mina dar. (Se den om Captain Phasma här.)

Läs vidare ...

”Franklin sends his regards.”

Detta inlägg innehåller spoilers för Sleepy Hollow fram till och med avsnitt 14 av säsong tre.

Sleepy Hollows nedåtgående popularitet till trots så uppskattade jag verkligen de två senaste avsnitten.

I ”Dark Mirror” försöker Abbie och Crane stoppa en djävul som hjälper Pandora och Pandoras douche-pojkvän till gud att få mer makt, men handlar också om Abbies försämrade mentala tillstånd efter hennes tid i katakomberna. Hennes hjärnspöken distraherar henne allt mer, och hindrar henne nästan från att rädda Crane i tid efter att han blivit stungen av en skorpion. Detta leder till en rörande scen där Abbie förklarar för Crane att hon har ett beroende och att hon måste börja ta itu med sina problem, vilket jag tyckte var ett fint sätt att föra karaktärerna närmare varandra, till skillnad från scenen när Abbie kom tillbaka från katakomberna och Crane var alldeles pinsam. Fansen vill ha Crane och Abbie tillsammans, men det måste ske på ett övertygande sätt. När Abbie satte sig ned och höll om Crane och kysste hans panna så blev jag övertygad om hur nära dom är, och jag ser fram emot hur det utvecklas.

Läs vidare ...