I expect you to die.

Spionfilmer är ett aldrig döende koncept. Från action till rom-com, varje genre har sina spioninslag. Senaste spionfilmen jag såg var komedin Spy. Snart kommer jag försöka se The man from U.N.C.L.E, som har en kul trailer fastän man bara tänker Superman när man ser Henry Cavill, och fastän sist jag såg Armie Hammer (är inte detta bara ett väldigt misslyckat porrskådis namn?) i en film så var jag föga imponerad. I fredags hade Bond-rullen Specter premiär, och tro’t eller ej, men jag kommer se den också.

Läs vidare ...

The Craft

Det hade inte varit möjligt för mig att vara med i bloggens första Halloweenfirande utan att nämna The Craft (1996). Filmen, som marknadsfördes som Den onda cirkeln när den kom till Sverige, påverkade mig som person, men också hur jag kom att se på tonårsfilmer, vad jag kom att förvänta mig av något som kunde kallas kult-film. Det blev en måttstock mot vilket inte mycket kunnat mäta sig.
I våras såg jag om den för första gången på säkert tio-femton år. Jag upptäckte att min lillasyster aldrig sett den och kände ett tvångsmässigt behov av att åtgärda detta. Jag kan tillgga att hon också älskade den, för The Craft är tidlös och fantastisk.

Läs vidare ...

Fabulous, darlings.

Jag vill bara säga stoppa pressarna, för jag bryr mig personligen inte alls (trots att jag skrev inlägg om det) om att Amy Sherman-Palladino ska återvända med sin cast och crew till helvetes-orten Stars Hollow och filma fyra filmer om Gilmore Girls. Eller ja, jag bryr mig iaf inte alls, i jämförelse med att fantastiska 90-tals serien Absolutely Fabulous ska få en film 2016.

Läs vidare ...

The girls are back in town.

Det första riktiga serieinlägget här på Onda Cirkeln, var Marias inlägg om Gilmore Girls. Hon hade börjat se om serien från början. Flera andra jag känner har fortfarande inte släppt Gilmore Girls av olika skäl: för att Luke och Lorelai inte blev tillsammans, för att Rory och Jess inte fick varandra, för att Amy Sherman-Palladino inte ens skrev sista säsongen utan fick gå pga kontraktsgräl (känner någon som inte ens såg sista säsongen av just detta skäl).

Läs vidare ...

Miss Fisher’s Murder Mysteries

Miss Fisher’s Murder Mysteries, är ett australiensiskt tv-drama, om den världsvana socitetsdamen Phryne Fisher, som återvänder till Melbourne 1928 efter många år utomlands och snubblar rakt över ett mord.
Med ett gäng nya kontakter och vänner, en näsa för trubbel och en nyfikenhet som är helt omöjlig, så bestämmer hon sig för att bli kvinnlig detektiv, för ja, varför inte?
Miss Fisher’s Murder Mysteries är baserat på, som jag förstår det, en serie mord-mysterier av det mer små-puttriga skalan, men det är mer fester, sex och äventyr än vad man skulle vänta sig av exempelvis en Agatha Christie-bok. Det är en glamourös värld Phyrne rör sig i, och hon är rätt skandalös, vilket såklart är en del av det jag gillar. Bakom bokserien har vi Kerry Greenwood, som gav ut första boken Cocain Blues 1989, och den 20e så sent som i 2013.

Läs vidare ...

Ner från hyllan, upp på skärmen.

Höstens tv-serier drar igång nu under skiftet mellan september/oktober, men för oss som inte bara vill veta vad som går att titta på nu nu nu, men också en bra bit framöver, så har det varit en hel del bok-relaterad info att luska fram (ja, alltså, ni andra läsare behöver ju inte luska alls, ni kan ju bara besöka Onda Cirkeln…).

Läs vidare ...

”You sure you’re bullet proof?”

Supergirl, en gång i tiden Stålflickan på svenska, blir ny tv-serie och premiärdatum är satt till den 26 oktober i år. Redan nu i sommar läckte dock pilotavsnittet, och för alla oss som tröttnat på snubbig superhjälteaction till den grad att vi börjat ge upp på konceptet, så var det här en potentiell frisk fläkt.Men när jag såg piloten var min reaktion mest: Är det här allt?

Läs vidare ...

You keep failing this city, asshat.

Ni som följt Onda Cirkelns medlemmar över Twitter sedan tidigare, vet att CW-serien Arrow är ett återkommande problem för flera utav oss.

I början var Arrow en underhållande, ganska gritty tv-serie om Oliver Queen, playboy miljonär som strandats på en öde ö, som sedan kommer tillbaka till sin hemstad Starling City och tar upp bågen och kåpan för att rensa upp i staden som en annan budget-Batman. Till sin hjälp har han John Diggle, föredetta amerikansk militärspecialist, som för allmänheten poserar som Queens livvakt. Sedan får teamet tillskott av hackaren Felicity Smoak, en smart, ambitiös tjej som bidrar till mycket av seriens humor.

Läs vidare ...

You don’t look ready.

Jag älskar Netflix. ”We’re involved” som Mandela en gång sa i 10 things….
Konceptet är så bra, det är tillgängligt och billigt (relativt, baserat på inkomst), och det har fyllt många kvällar med TV-lycka. Jag har hittat massa nytt, sett om en hel del bra och dåligt men underhållande, och även lyckats se ett antal riktigt kassa filmer sedan Netflix blev en del av min vardag. It’s all good.

Läs vidare ...

En ond cirkel

Det är i slutet av juni 2015. Vi sitter ett gäng på Ålandshotellet Arkipelags uteservering, och misslyckas grovt med att smälta in bland lokalbefolkningen. Det är pool-party, glatt humör och de sämsta mojitos i mannaminne (på allvar, en kvinna gick tillbaka till baren och klagade argt). Vi har varit på Archipelacon, en finsk-svensk science fiction- och fantasykongress, och vi försöker sammanfatta upplevelserna och säga hejdå till folk vi resten av året mest pratar med över nätet.

Läs vidare ...