Ghostbusters och bristen på kontextbefriad tråk-snygghet

Alla borde läsa den här tumblr-tråden om Holtzmann från Ghostbusters, kvinnliga karaktärer som är sexiga för den kvinnliga blicken och Foz Meadows tillägg om hur kvinnliga karaktärer aldrig får ha en personlig stil utan bara är ”snygga”:

I haven’t seen the film yet, but the above ties into something I’ve been saying for ages about the way female characters are routinely presented as being The Same Kind Of Conventional Beautiful without any reference to context: it ignores the fact that personal presentation is an expression of personality […] The stereotype becomes a cheap shorthand excuse for dressing the characters as though they’re heading for a glamour shoot, because god forbid “this woman cares about fashion” be translated as “wears really gorgeous, practical rainboots and sews pockets into all her skirts” instead of, as it more commonly is, “has perfectly styled long hair worn down at all times and always wears heels, even if they’re an FBI agent in the field”.

Basically, it’s a creative decision that inherently privileges “looks magazine hot” above “has a specific, unique personality that impacts her appearance”, and it pisses me right the fuck off. […] And it so often divorces the character from their context! You want to know why so many female characters instantly read as unreal or implausible even when they’ve said nothing in text to deserve it, take a look at how they’re being presented visually and weigh that against what you’d expect of an actual person in that setting to look like.

Medhåll! Det är så jävla trist och tar så mycket från karaktären när kvinnor på tv framförallt måste vara snygga snarare än att faktiskt utveckla en klädstil som passar dem. Ett av de värsta exemplen på det är (såklart) Arrow där samtliga kvinnor helt verkar sakna preferenser när det gäller kläder bortom ”snyggt” och ”åtsittande”. Mest tydligt är det i Felicitys fall då hon introduceras som en töntig nördtjej i lite halvfula (med CWs mått mätt) kjolar och skjortor och sedan helt plötsligt, när hon får en större roll i berättelsen och blir huvudkaraktärens love interest, enbart klä sig i dyra och framförallt sexiga designerklänningar. Det är inte bara tråkigt utan också väldigt sunkigt, att kvinnliga karaktärer bara tillåts att ta plats och bli love interests om de ”blir” snygga först.

I det här fallet är väl dock Arrows räddning att de för ovanlighetens skull gör ungefär samma sak med de manliga karaktärerna, men vanligtvis får alla män en utpräglad stil medan de kvinnliga karaktärerna kort och gott får hålla sig till ”snyggt och sexigt”. Självklart kommer folk på tv alltid vara orealistiskt piffiga jämfört med verkliga människor, men det behöver ju inte betyda att de måste vara generiskt piffiga. Kolla bara på Ghostbusters! Eller Orphan Black eller Wynonna Earp, andra exempel där merparten av de kvinnliga karaktärerna är tv-piffiga men har alla en helt egen stil och ser hemma ut i sina klädval och det gör dem ofantligt mycket mer attraktiva – som karaktärer och i allmänhet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *