”I’ve got the good kid”

gg6 Någon gång förra året började jag se om Gilmore Girls och jag håller fortfarande på. Under den här ganska utdragna omtittningen har jag, förutom att upptäcka att jag har bytt identifikationsobjekt från Rory till Lorelai, funderat en del på relationerna Lorelai-Emily och Lorelai-Rory, och hur kanske främst Lorelais rosaskimrande bild av sin relation till Rory får rätt mycket stryk när Rory växer från barn till vuxen.

Lorelai har ju en otroligt spänd och infekterad relation till sin mor Emily och en på många sätt fantastiskt fin relation till sin dotter Rory. Det jag tycker är intressant är hur bilden av deras perfekta mor-dotter-relation krackelerar lite mer för varje gång Rory gör livsval som avviker från den väg Lorelai önskar att hon ska gå. För grejen är denna: att deras relation flyter fint beror inte på att de är bra på att hantera sina konflikter och andra svåra saker, utan på att de i stort sett inte har några konflikter. Rory är väldigt skötsam, så Lorelai behöver sällan vara jobbig mamma som tjatar, grälar eller förmanar. De tjafsar inte heller om Rorys livsval eftersom de vill samma saker.

Ett stort problem för Lorelai under hennes uppväxt var att hon blev kvävd av sina föräldrars förväntningar och inte passade in i deras värld. Det sista hon vill är att hennes relation till Rory ska bli lika förgiftad och hon är stolt över att de inte bara är mor och dotter utan också bästa vänner. Men man kan inte direkt påstå att Lorelai är särskilt villig att släppa sin dotter fri att göra egna val heller. Lorelai har ju väldigt starka åsikter om hur hon vill att Rorys liv ska bli. Att detta under lång tid inte orsakar några problem beror på att Rory vill samma saker. Att deras relation är så fredlig beror inte på accepterande av olikheter, utan på att de är överens. Och när de sedan inte är överens längre, så blir det katastrof och ingen av dem kan hantera det.

När Rory börjar överväga Yale istället för Harvard blir Lorelai jätteupprörd. När Rory ligger med den gifte Dean flippar Lorelai ur och Rory drar på en lång Europaresa. När Rory hoppar av Yale slutar de i stort sett att prata med varandra. Och det är just där jag är nu, i början av sjätte säsongen då de knappt har någon kontakt alls, och även om jag som sagt tycker att splittringen av rosafluffet är intressant, så är Gilmore Girls inte till sin fördel när de är isär.

Jag rekommenderar förresten Gilmore Girls-avsnittet av podden Ett eget rum, där de pratar bland annat om detta, om den mysko hederskultur som råder i Stars Hollow och om den väldigt moralistiska ton som ibland visar sitt fula huvud i serien.

10 kommentarer

  1. Älskar GG, men din analys är spot on. Tror inte att jag förstod så mycket alls av det när jag var yngre, även om jag minns tydligt att jag reagerade på ”I’ve got the good kid”. Och när Lane blev gravid på bröllopsnatten, åh vad arg jag var på hur manusförfattarna förnekade henne möjligheten att hitta en sexuell identitet! Lorelai ser jag idag som den mest intressanta karaktären. Hon är en sån narcissist, allt handlar om henne! Att hon och Sookie kommer så bra överens tror jag handlar om att Sookie är okej med att vara sidekick. Rory är hon själv version 2.0, allt hon gör kan alltid kopplas till vad hon själv gjort/inte gjort. Och nåde Rory om hon kommer överens med Emily, för det kanske innebär att hon själv borde kunna ha en vettig relation med Emily.
    Åh, GG-maraton vore nice…

    • Det där med Lanes graviditet hade jag helt glömt bort tills du skrev det. Jag har ju inte kommit dit än, den här omgången. Argh, jag hatar ”gravid första gången”-tropen!

      • HATAR att Lane inte får ha kul sex efter så många år av styrning från mamman och hennes religiositet. Håller med, så himla dålig arc. Gillar inte alls vad det signalerar. Först awkward sandigt första gången-sex (EFTER BRÖLLOPET), sedan gravid med tvillingar. Utan att passera gå.

        Hurra för denna blogg btw (älsk på namnet/filmen!) och att du gillade vår podd. :)

  2. Jag föll aldrig riktigt för Gilmore Girls, men hade ett par vänner som hängivet följde det så man var rätt insatt fastän jag mest strö-tittade när jag själv gick på gymnasiet.
    Jag uppskattade flera element: dialogerna mellan Rory och Lorelai i tidiga säsonger, rivaliteten mellan Rory och Paris, vänskapen mellan Rory och Lane, ja, faktiskt allt med Lane =)
    Men jag tyckte faktiskt Lorelai var rätt jobbig. Det var mycket just det att hon var så ungdomlig och bästa vän med dottern, men hon kändes ibland bara barnslig, som en tonåring på det allra mest jobbiga sätt. Det funkade inte riktigt för min del. Lite nyfiken på vad jag skulle tycka nu om jag såg om det…

    And don’t even get me started on Stars Hollow, alltså denna by är jätteobehaglig på så många sätt…

    • Jag tycker att Lorelai är jätterolig, men hon är verkligen skitjobbig – och barnslig – ibland.

  3. Jag har själv ofta funderat över Gilmore girls mor-och-dotter-relationer, och jag tycker du slår huvudet på spiken här. Jag håller med dig till fullo!

  4. Jag fullkomligt älskar Stars Hollow. Gatutrubadurer, Luke’s Diner med blåbärspannkakor, alla ljusslingorna, deras fåniga historiska reenactments. Jag vill bo där…

    • Jag känner mig väldigt skeptisk till Stars Hollow. Visst är det en mysig plats på vissa sätt, men att alla lägger sig i varandras liv så förbannat gör mig galen. ;)

  5. En välvillig tolkning är förstås att det är något av ett trauma för Lorelai: även om hon inte ångrar det uppfattar man att det var tämligen jobbigt att bryta med hela sin värld, börja arbeta som städerska på ett hotell och uppfostra ett eget barn när hon var sexton. Hon känner att hon hade kunnat göra någonting mer med livet – om än inte leva det i den kultur hennes föräldrar finns i, förstås – och hon vill kunna leva ut det genom Rory. Att Rory skall gå på Harvard handlar inte bara om att Rory skall gå på Harvard – det handlar också om att hon skall göra det för Lorelai, som aldrig fick. Att hon hoppar av Yale är ytterligare ett förnekande av att ge Lorelai chansen att genom sin dotter uppleva det liv som gick förlorat.

    Men det är en amerikansk serie. Den är präglad av amerikansk hederskultur. Det är normalt att köra bil i mellersta tonåren, inte att ha sex.

    Stars Hollow är en hemsk plats.

    //JJ

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *