Marvel: Trailer-Triss i Trikåer

Första trailern för Marvels Black Panther har äntligen släppts och den ser så bra ut! Så snyggt filmat, så bra skådisar, soundtracket är on point. Mycket pepp inför detta!!
Det är verkligen skam att kvinnor och icke-vita lyfts i MCU ett årtionde efter att varenda Chris i Hollywood fått dra på sig ett par tights. Det är nästan som att de väntar på att folk ska ha blivit helt uttråkade när det gäller ALLA andra hjältar unna de tänkte att det kunde va dags för exempelvis en svart man att vara huvudrollen i en superhjälterulle (jag menar, har det gått typ 30 år sen Wesley Snipes spelade Blade?)
Sen är det ju också sorgligt på sitt plan att Marvel, vars samtliga hjältar bör i riktiga städer (gärna New York) till skillnad från DCs Gotham och Metropolis, aldrig någonsin ville göra den research det skulle krävas för att porträttera en riktig Afrikansk kultur av de hundratals som finns. Man valde bort storstäder som Johannesburg och Nairobi och hade så svårt att föreställa sig en modern afrikansk stad som kunde bli ett högteknologiskt centrum, att man gick och hittade på Wakanda för att slipa förhålla sig til något äkta. Som att Wakanda är lika troligt som Thors Asgard. Jag är inte såld på detta, men vi får se hur det presenteras. Vem Vet, det kanske blir en positiv överraskning?

Läs vidare ...

SATC 3?

Någon dag före jul började nyheten spridas att en tredje Sex and the City-film var på gång och jag kände bara nej, nej, NEEEJ FÖR FAN. Vilket kanske var en onödigt stark reaktion – är man inte intresserad så är det väl bara att låta bli att titta. Men till saken hör att jag räknar den andra SATC-filmen till de absolut sämsta jag har sett. Jag kommer knappt ens ihåg något av den, bara min egen reaktion: att den var en lång och gräsligt pinsam upplevelse och att världen skulle varit en bättre plats utan den filmen. Jag minns att jag fällde en kommentar om att den inte ens hade något handling, och det enda karaktärerna gjorde var att skrika. Ja, inte vet jag. Jag minns som sagt inte och det är kanske en bra sak. Det enda som är liiite positivt med en tredje film är att vi verkligen inte är bortskämda med filmer om kvinnors vänskap i 50-årsåldern (eller roller för kvinnor i den åldern över huvud taget …) men efter den plågsamma röran som var den förra filmen har jag svårt att se fram mot ens det.

Läs vidare ...

Ghostbusters och bristen på kontextbefriad tråk-snygghet

Alla borde läsa den här tumblr-tråden om Holtzmann från Ghostbusters, kvinnliga karaktärer som är sexiga för den kvinnliga blicken och Foz Meadows tillägg om hur kvinnliga karaktärer aldrig får ha en personlig stil utan bara är ”snygga”:

I haven’t seen the film yet, but the above ties into something I’ve been saying for ages about the way female characters are routinely presented as being The Same Kind Of Conventional Beautiful without any reference to context: it ignores the fact that personal presentation is an expression of personality […] The stereotype becomes a cheap shorthand excuse for dressing the characters as though they’re heading for a glamour shoot, because god forbid “this woman cares about fashion” be translated as “wears really gorgeous, practical rainboots and sews pockets into all her skirts” instead of, as it more commonly is, “has perfectly styled long hair worn down at all times and always wears heels, even if they’re an FBI agent in the field”.

Läs vidare ...

Sommar-tv

Vi har sommarplaner!

Maria: Jag har verkligen ingen koll på vad som är nytt i sommar. Nada. Men jag kommer såklart att följa andra säsongen av UnREAL, som var förra sommarens antagligen bästa nya grej. Sommar betyder också ny säsong av OITNB, som jag redan har sett. Jag och sambon har börjat se Person of Interest, som verkar lovande. Annars kommer jag nog mest att titta ikapp serier jag brukar följa, men har hamnat sådär en halv säsong efter med, som Agents of SHIELD eller sådär sju andra – det har inte varit en bra vår för mitt tv-tittande. Eller plocka upp The Americans igen, en väldigt bra spionserie som jag av någon anledning inte har sett på länge. Eller så skiter jag allt och ser om Spartacus. Det börjar dags, eller vad säger du, Anna? ;) Eller så kommer jag inte se något alls för att jag kommer att resa större delen av min semester. Vi får se, helt enkelt.

Läs vidare ...

Skepp ohoj

The Last Ship är en apokalypshistoria om besättningen på ett amerikansk krigsskepp, som när de återvänder från en övning i Arktis upptäcker att resten av världen har drabbats av en svår pandemi. Ombord finns förutom militärer också några mikrobiologer, så självklart ska de försöka rädda världen.

Läs vidare ...

Lara, min Lara

För ett tag sedan läste jag att Alicia Vikander ska spela Lara Croft i en kommande Tomb Raider-film och min första reaktion var den kanske orättvisa: ”Men… Är inte hon för liten?” Sedan började jag googla, för att ta reda på om Lara Crofts längd bara var något jag hade fått för mig. Lara har genomgått en del förändringar under de 20 år (!) som har gått sedan det första spelet släpptes, och har tydligen under den tiden hunnit krympa från 1.80 till 1.68.

Läs vidare ...

”Things will definitely be different this time”

Trailern för femte och sista säsongen av Person of Interest är här! Till skillnad från de tidigare säsongerna består den här bara av tretton avsnitt, vilket antagligen inte är en direkt nackdel då de tidigare 22-avsnittssäsongerna innehållit en del filler-avsnitt, men samtidigt känns det sorgligt att den här fantastiska serien tar slut då den ändå hållit en imponerande jämn kvalité under sina fyra långa säsonger.

Läs vidare ...

BBC-överraskningar!

Efter mörkret som är The 100:s tredje säsong behövs lite ljus. Eller lite mer mörker. Som i Dark Materials.

Jag talar förstås om Philip Pullmans klassiska His Dark Materials, som nu kommer se ljuset på nytt, och inte av någon mindre än Teamet Bakom Doctor Who. Jag är förstås överlycklig. Jag gillade faktiskt Gyllene kompassen när den kom 2007 och blev gruvligt besviken när det inte blev någon fortsättning. Nu får jag äntligen min efterlängtade fortsättning!

Läs vidare ...

The Faith Diaries

För alla som, precis som vi på Onda Cirkeln, sett och gillat UnREAL har Lifetime precis släppt The Faith Diaries, en webbaserad mini-serie som handlar om Faith efter hennes tid på seriens fiktiva version av Bachelor-såpan.

I The Faith Diaries får Faith ett modellkontrakt med Silver Spur Jeans och flyttar till Los Angeles tillsammans med sin bästa vän-och-kanske-flickvän Amy. Uppväxta i en konservativ småstad i Texas som de är, är L.A. helt nytt för dem – på såväl gott och ont. Serien består av tio avsnitt på ca tre minuter vardera men lyckas göra mycket med den tiden. The Faith Diaries är betydligt mindre nattsvart cynisk än UnREAL och har mer av en underhållande ton samtidigt som den på ett finstämt vis skildrar Faith och Amys faktiska och figurativa resa från Texas till L.A. och vad det innebär för dem, deras tro och deras relation.

Läs vidare ...

Jus drein jus daun

Spoilervarning för The 100 3×07.

Jag hade tänkt skriva ett genomtänkt inlägg om Lexas död på The 100, om queerbaiting och hur HBTQ-karaktärer får fungera som billiga marknadsföringsverktyg, om serieskapare som gör serier fulla av roliga, smarta intertextuella referenser men tror att deras berättelser är unika, visionära snöflingor när det gäller representationspolitik, om hur CW borde lärt sig sin läxa redan med Sara Lance och Nyssa al Ghul, om hur jag i en värld där tv- och filmrepresentationen av queera kvinnor inte främst bestod av 1) tragedi, 2) mjukporr skapad av män för män, eller 3) en otrevlig kombination av ovanstående, skulle tyckt att ”Thirteen” var ett fantastiskt avsnitt, och det faktum att Lexas dödsscen är så gott som en exakt repris av Taras i Buffy känns snudd på sadistiskt, men jag är dränkt i tentaplugg och orkar inte.

Läs vidare ...

Shadowhunters

På sin 18-årsdag börjar Clary Fray uppleva märkliga saker. Hon målar underliga symboler, en biscotti försvinner in i en sketch och hon träffar en kille, Jace, som bara hon kan se. Hon följer efter honom in på en klubb och får se honom och hans vänner döda en grupp demoner. När hon rusar hem får hon reda på att hennes mamma, Jocelyn, känner till demonjägarna, och att hon dolt sanningen för Clary hela hennes liv. Det visar sig att Jocelyn är jagad av mäktig man, och att hans följare nu hittat dem. Jocelyn blir kidnappad, och Clary måste nu ta hjälp av skuggjägarna för att hitta henne.

Läs vidare ...

Tre bra grejer

Mina senaste inlägg har mest varit negativa och fokuserat på grejer jag ogillat och igår såg jag dessutom äntligen Jurassic World som mest var en klumpig besvikelse, så jag tänkte att det var dags med en sammanställning av en hög grejer som är allmänt squee-worthy:

1. Nya Ghostbusters-bilder

Läs vidare ...

Kära återseenden i januari

Snart är det nytt år vilket innebär nya serier, men framförallt – nya säsonger av gamla serier!

Fröken Frimans krig


Säsong två av Fröken Frimans krig har premiär på juldagen, så tekniskt sett inte nästa år, men den får vara med ändå. Den bästa svenska serie jag sett de senaste åren (och antagligen den enda, men äsch) är tillbaka och den här gången kämpar Dagmar Friman och hennes vänner och vapendragare inte bara för sin butik, utan också för kvinnors rösträtt. Tjusigt kostymdrama och kvinnohistoria är nog exakt vad en behöver efter julaftonskoman.

Läs vidare ...