”They said she danced naked in the town square and enslaved the minister”

Jag har sett många Halloween-relaterade inlägg i sociala medier under den senaste tiden: utklädnader, filmtips, en månad utav skräck-relaterade Instagram-poster, osv.
Anna frågade exempelvis på Twitter varför hon inte kunde komma på särskilt många bra böcker med häxor. Jag och Maria kunde till vår förvåning inte heller nämna särskilt många. För mig har det temat begränsat sig främst till tv-serie/film-mediet.

Men samtidigt som alla andra tipsade hej villt, så ville ju vi på Onda Cirkeln inte va sämre, så vi har haft en liten Halloween-vecka vi med! Inget ambitiöst, utan mest småputtrigt med både gamla filmer och nya tv-serier bland inläggen. Jag är väldigt nyfiken på att se BBC’s The Living and the Dead nu, främst för miljöerna och kostymerna. Sen har jag också upprepade gånger under oktober tänkt: är det inte dags att jag ser The Others? Kommer den vara bra om man vetat om plot-twisten i typ ett decennium? Eller: borde jag inte läsa Stephen King någon gång? Åtminstone en enda utav hans romaner? Oktober gör sådant med en.

Men på filmfronten tror jag inget tips fick mig att så längtansfullt tänka tillbaka, som Mats Strandbergs inlägg om Addams Family Values.
När jag var liten visades Addams-family filmerna varje år under Alla helgona på kanal 5, i nära anslutning till min födelsedag. Vartannat år visades en utav dem, och jag såg filmerna om och om igen. Jag ville vara Wednesday Addams, jag ville bo i deras hus, jag ville bli vuxen och älska någon så lojalt och passionerat som Morticia och Gomez älskade varandra (fattade dock inte hur inne de var på BDSM, det är definitivt ett lager jag missade i mellanstadiet, haha).
Jag har bestämt mig för att ta en kväll och se båda filmerna snart, riktigt kura upp i soffan med snöstormen där ute och dricka varm choklad och skratta åt hur Morticia uppmuntrar Wednesday att gå på universitetet innan hon bestämmer sig för att förhäxa nån borgmästare och dansa naken på torget, som sin gammelmoster. Vi får se, 20 år senare, om denna kärlek stått sig mot tidens tand.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *